Alltså såg nyss på I huvudet på Gunde Svan och jag blir så otroligt uppspelt! Nu skulle han tävla mot Tomas Gustafson i skridskor och jag tycker det är så otroligt när Tomas sitter och berättar om hans löpning i skogen, hur han fick tillbaka gnistan efter 2 tunga år och jag kan verkligen förlika mig med känslan. Att jag haft den någon gång, då man känner sig oövervinnerlig på en helt kravlös plats och det är en sådan otrolig känsla. Jag är ingen elitidrottare på något sätt men jag tror många idrottsutövare har haft denna känsla minst en gång i livet. Det mest otroliga är när man sedan presterar då det verkligen gäller och allting bara klaffar, klockrent. Och den här känslan kan verkligen smitta av sig. Nä, jag blir så himla taggad att jag skulle kunna dra på mig skorna och kuta rakt ut i ingenstans nu, ingenting skulle kunna stoppa mig. Jag hoppas verkligen alla får uppleva denna känsla som sport kan ge en för den är otroligt stark.