Läskiga drömmar

En kommentar
Jag drömde en hemsk dröm natten mellan lördag och söndag. Jag bara accepterade att tåget skulle brinna upp och sa precis i sista sekund, när jag såg den stora eldsvådan komma emot mig, hejdå till mamma som satt bredvid. Så otroligt sorgligt. Det var så verkligt också! Jag blev även så chockad över mig själv, jag bara tittade mamma i ögonen och vi accepterade. Sa bara hejdå...
 
 
Jag är nog ett litet wierdo. Läskig i mina tankar ibland. Jag vet att kroppen bearbetar i sömnen, att man drömmer om saker man upplevt. Men jag tror även att det finns ett undermedvetande som visar sig i drömmar. I alla fall i mina drömmar. Det har hänt flertal gånger att mina drömmar har koppling till det som sedan händer i verkligheten, otroligt obehagligt samtidigt som fashinerande. Elsa vet vad jag snackar om.
 Jag vet att jag drömde om döden för att jag läser boken Ove, den självmordsbenägna 59:åringen. Att mamma var med för att jag varit med henne hela helgen. Att Glen bokat biljetter från Sundsvall för vi var hemma hos honom och Sundsvall är den närmsta största staden. Det finns en förklaring. 
 Men ändå var känslan så himla stark. Jag kände att jag accepterade, minns hur det kändes. Och inom mig finns nu en viss ro. Drömmen var otroligt hemsk, bland den värsta jag haft. Men jag ser liksom inte döden på ett lika skrämmande sätt helt plötslig. Inte som jag gjorde innan. Det är så himla skönt.
 
1 Syster:

skriven

Vad läskigt :(

Men du får inte dööööööö!!!!!!'